De nya förstaårseleverna verkar vara på hugget. Jag upptäckte en av de preliminärt intagna i lokalpressen. Hans dröm var att bli banker på Wall Street och jag passade på att hälsa honom välkommen och la en kort plan för att få honom att nå hela vägen dit. Det bästa med mitt jobb är att stötta ProCivitas motiverade ungdomar i deras drömmar.
Detta rykte verkar ha spridit sig, för efter en vecka har jag fått en rad nya vänförfrågningar och meddelanden från andra elever i årskurs nio med stora drömmar och mål. Det är inte ofta att elever dyker upp på min radar så tidigt.
I de preliminära antagningslistorna ser jag mängder av småsyskon, vilket jag tar som ett kvalitetsmått. De äldre syskonen och deras föräldrar verkar vara nöjda med oss. Det blir rekordsiffror för ProCivitas igen, men det tråkiga är att behöva säga nej till mer än 300 förstahandssökande!
Nu blommar blommorna och träden spirar. Alla vill ha lov, men för mig är sommarlov överskattade. Det är nu vi verkligen har tid att jobba 1-2-1. Många av ProCivitas mest ambitiösa elever kan boka ett tvåtimmarspass med mig för att prata om framtid och utbildningar hela sommaren. Du kan tycka det är märkligt, men att det är en nästan en löneförmån att i lugn och ro få ha en dialog med ProCivitas elever om deras framtid och få lov att försiktigt guida. Några av dem nästan tvingar jag till vårt möte. Jag gillar ungdomar med stora drömmar och jag gillar att utmana drömmen och låta den bli ännu ett snäpp större. Tillsammans gör vi upp planer för att nå drömmen. Vilka kurser ska vi läsa? Vilka i vårt kontaktnär ska vi introducera för eleven? Vem bör bli mentor? Vilka övriga projekt ska vi satsa på? Hur ökar vi på din CV. Hur utvecklar vi ditt digitala varumärke?
Ska niorna börja boka redan nu?
Jag ser fram mot att träffa dem alla i höst. Jag hoppas och nästan utgår från att det finns en rejäl portion Work Hard och Be Nice i dem också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar