I media fortsätter debatten om skolan. På Aftonbladet startar de nu Skolraset en live granskning som du finner på http:// http://skolraset.aftonbladet.se/ . Aftonbladet har ju historiskt sätt kanske inte alltid varit helt opartiska i sina granskningar, men det kanske blir bättre nu? Många med ofta helt olika agendor vill tycka till och det twittras flitigt om #skolraset och annat för att ytterligare försämra bilden av skolan. Skolinspektionen fyller gärna på den negativa bilden. Inte ett positivt ord i en enda rapport som jag nyligen läst. Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen. Du får den skola du förväntar dig. Förväntar du dig skit får du skit! Risken med ”opartiska” Aftonbladet är att slagsidan mot skit ökar än mer. Skit säljer!
Artikelserien av Maciej Zaremba i DN som beskrivit bl a hårt kritiserade Tolvåkersskolan i Kävlinge, blev i söndags uppdaterad: http://www.dn.se/kultur-noje/man-maste-lata-ratt-ga-fore-galet-en-skolas-kamp-mot-overheten Artikeln visar på lite goda exempel från Minerva i Umeå. Jag har haft förmånen att träffa gänget när ProCivitas kämpade om titeln Sveriges Bästa Arbetsplats 2006. Var var alla andra skolor?
Nästan dagligen får jag rapporter från arbetsplatser och universitet världen över om svenska elevers framgångar. Eleverna uppfattas som flitiga, entreprenöriella och med mycket god kunskapsnivå. Många har tagit sig an de tuffaste utbildningarna på vår planet och några av dem utmärker sig som bästa internationella elev. Jag ser fram mot att träffa några av dem på den amerikanska östkusten under de kommande två veckorna. Jag lovar att från torsdag dagligen fylla min blogg med rapporter från dessa ungdomar från toppskolorna i USA!
Fram med fler goda exempel från den svenska skolan.
Ett intressant försök är http://skollyftet.wordpress.com/ . De som twittrar hittar dem på #skollyftet
Tá det inte så emotionellt Peter. Alla organisationer har sina egna mål och metoder, det har överhuvudtaget ingenting att göra med skolans utbildningsnivå. De som tror på ett enda ord från Aftonbladet, utan möjligtvis datumet, bör inte få nån högskoleutbildning alls.
SvaraRaderaMånga skolor kämpar framförallt med att inte ha visionärer i ledningen. något som procivitas varit väldigt tursamma med. många skolor i sverige skulle må bra av att vara ödmjuka och våga titta mer omkring sig och se vad andra gör bra och vad man kan ta efter. Men istället så kommer jantelagens gråa trista logik med att man istället ska snacka skit.
SvaraRaderaBra skrivet! Svenska skolor och det svenska skolsystemet får alldeles för mycket kritik. Maciej Zaremba drar generella slutsatser utifrån nästan ingenting. Själv befinner jag mig nu på University of Hong Kong och läser tillsammans med bland annat sex andra svenskar. Skulle vi ha en nackdel av att vi har läst i Sverige tidigare? Knappast! Snarare tvärt om, alla presterar jättebra och från våra tidigare skolor har vi lärt oss att tänka fritt och argumentera. Jag tycker vi har en fördel gentemot våra klasskamrater. Värt att påtala är att vi alla kommer från olika skolor spridda över hela landet. Vissa, som jag, har läst på privat gymnasieskola och vissa på kommunal. Visst svenska elever kanske halkar efter i matematik. Men att dra slutsatsen att svenska skolan är i kris är direkt felaktigt. De positiva exemplen som visar på motsatsen är alltför många.
SvaraRaderaSvenska skolsystemet och sveriges skolor är i enormt behov av förändring/utveckling. Taket ligger för lågt. Skolplanen stympar alltför många i nuvarande form och behöver bli betydligt mer flexibel redan från start. En helhetssyn behövs, ja. Nationellt skapar vi i nuläget en elitism/utslagning som behöver synliggöras tydligt utan att stoppa huvudet i sanden i endera rikning. Dock skapar inte de som lyckas i skolan problemen för samhället.De tillhör gruppen individer som tillför och bidrar i detta landet. Det är gruppen elever som inte klarar skolans krav som de är utformat idag - som blir den grupp som utgör en belastning för samhället. I ett utanförskap. I ökad kriminalitet, missbruk, bidragsberoende. En utslagning som sker redan i årskurs 1 för ett stort antal elever. Vi kan och bör inte medverka till att skapa ett samhälle byggt på the survival of the fittest. Kvoten av barn med neuropsykitariska diagnoser ökar. Kvoten på barn med olika kulturella/religösa/etniska bakgrunder ökar.
SvaraRaderaVilka krav ställer detta? Vilka krav ställs i detta ? Oblans tippar. Alltför hög ribba faller på eget grepp i kejsarens nya kläder.
Vi måste inse att vi har barn med olika behov och förmågor som kan tas tillvara på olika sätt. Men som ofta släcks längs vägen i landet likriktning. Kraven på kvalitetsredovisning kommunalt och nationellt - bidrar till en enorm stress och press - som tyvärr ofta drabbar de "undre" i det hiearkiska ledet - nämligen elever och föräldrar där skolpersonal ofta skuldbeläggar odessa för skolans problem/svårigheter att uppnå "målen" - om så är fallet. I någon märklig prestige och att behålla ansiktet inför skolledning/kommun/stat. Socialtjänst kopplas in. I det förflyttas det grundläggande problemet och löser inte det som utgör grunden till problemet. En mängd faktorer spelar in. Bristande specialpedagogisk kompetens. Den allenarådande skolplanens krav och utforming i sig. Det är inte lite krav som ställs på dagens elever. Eller lärare. Obalans mellan krav och förmåga - leder till omotivation och stress som i sig ofta leder till beteendeproblem och brister i lärande. Ömsesidigt. Skolmiljön i sig. Fysiskt och psykiskt. Bristande resurser. Brist på hjälpmedel. Etc etc. I det sker en Katten På Råttan - Råttan på Repet - problematik i hela ledet. Stat/Kommun/Individ. Face it. And Change it. For GoodNess Sake. I Rosen-badet.
Sök hjälp!
SvaraRaderaDet blir ju tyvärr inte bättre, bara sämre...
SvaraRaderahttp://jardenberg.se/b/aftonbladets-problem-med-skolraset/