Det regnar i NYC. Det regnar rejält. Några pigga elever trotsar sin sömnbrist och möter upp till brunch i Meatpacking. Vi hänger över New York Times och Financial Times och äter pannkakor, ägg, bacon, våfflor på ett av mina favoritfrukostställen. Det öser ned utanför och efter två timmar får jag bara med mig två elever på Gallerie Hopping Tour. Våra sönderblåsta paraplyer medför att vi inte vågar oss upp på High Lane Park.
Jag flyr tillbaka till hotellet och hänger i gymmet i en dryg timma innan jag får besök av Emelie och hennes familj. Det visar sig att Emelie har en lillasyster som precis blivit antagen till ProCivitas nästa år. Hon gav ett fantastisk trevligt och moget intryck och jag ser verkligen fram mot att träffa henne och 400 andra nya ProCivitasungdomar i höst.
Emelie var med mig här förra året och vid skrattar åt minnet att vi satt här på påskdagen och slutförde hennes framgångsrika ansökan till Sommarforskarskolan på Karolinska Institutet. Det var säkert en av de bidragande orsakerna till att hon nu har kommit in på en av de absolut mest välmeriterade läkarutbildningarna i USA.
Det tunga alumingänget kommer när det börjar skymma. Med idel ädel ProCivitas alumniadel från Harvard, Princeton och Columbia så bjuder jag på finmiddag på en av de klassiska NYC-krogarna med nya franska ägare/kockar. Under middagen räcker jag stolt över utmärkelsen som ProCivitas Bästa Ivy League Student 2010 till Johanna Eriksson, med följande motivering:
”För att du är en förebild för många elever genom dina studier på Princeton och för att du driver och engagerar dig i Studyadvantage samt att du utanför dina studier tydligt via dina internship visar att Work Hard, Be Nice, Dream BIG verkligen fungerar!”
Jag ser fram mot nästa år där jag stolt ska se på när Cecilia tar sin examen från Columbia med betyg ”second to none” och jag känner mig hyggligt trygg i att kunna ge henne pris som ProCivitas Best Ivy League Exam 2012. Det är tur att jag har ett drygt år på mig för att hitta en motivering!
Tyvärr når Alain på finkrogen inte hela vägen fram. Per Se och några till ligger fortfarande långt framför. Det var inte dåligt, men förhoppningarna var lite större.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar