Likvärdighet och segregation nu i betygstider

För några veckor sedan kom Skolverket med rapport om att segregationen ökar i de svenska skolorna och naturligtvis ska allt skyllas på friskolorna i media. Innan det fria söket, så blev man som gymnasieelev i princip hänvisad till den skola som låg närmast. I min mening en klockren segregation baserad på var du bodde någonstans.

I dag har vi en lika klockren segration men baserad på studiemotivation och intresse. Jag kan inte på något sätt se hur denna valmöjlighet/segregation skulle vara sämre än den baserad på din adress. På den tiden kunde det skilja mycket på värdet på ett visst hus baserat på vilken sida av gatan det låg på. De olika sidorna tillhörde olika skolor.

Likvärdigheten i betygssättning kan man ha många åsikter om. På ProCivitas i Malmö och Helsingborg kommer snitteleven in med ca 90% av maxbetyg och lämnar gymnasiet med ungefär detsamma. Över de sista åren skiljer det någon procentenhet upp och ner. Det vi i vår bransch kallar Added Value rör sig mellan -1% till plus 2%. Under samma period kommer snitteleven i Sverige in till gymnasiet med ca 64% och lämnar med 70% och har då en Added Value på 6%. Denna Added Value är väl tämligen naturligt, då pojkarna normalt mognar lite senare och många av dem har gjort aktiva val baserat på intresse samt att många slipper ämnen som t ex musik, slöjd och hemkunskap. ProCivitas låga Added Value är också naturlig, då det är omöjligt att öka ett MVG.

De senaste åren tittar vi på Added Value baserat på från vilken kommun eleven kommer från och det är alltid samma kommuner som får en hög positiv Added Value och det är alltid samma kommuner som får en hög negativ Added Value. Vi ser alltså tydligt att elever från två olika kommuner inte har erhållit en likvärdig betygssättning.

I år har vi också gjort samma analys på utvalda grundskolor. Skillnaden i Added Value från ett par skolor är mer än 10%, både upp och ner! Eleven med 275 p från den ena skolan borde haft 305 p, medan eleven från den andra skolan borde haft 250 p och kanske därmed inte ens kommit in på ProCivitas. Det finns förmodligen en rad elever från den första skolan med 250 p som aldrig fick chansen att komma in på ProCivitas.

Vi ser tydliga exempel på elever från de grundskolor med stor negativ Added Value att de vid de första testerna t ex i Matematik inte försvarar sina betyg från grundskolan. Undersökningarna bekräftar alla våra fördomar.

För att få en större likvärdighet behövs samarbete över skolgränserna. Jag skulle föreslå att Slottstadens skola och Kunskapsskolan samarbetade. Jag skulle också rekommendera kommunerna i Ängelholm och Kävlinge att samarbeta. Jag tror deras arbetssätt och bedömningar skiljer sig markant åt.