Om man får tro

Ledaren i HD i dag, http://hd.se/ledare/2011/06/17/en-kyrka-ar-faktiskt-en-kyrka/ , tar åter igen upp ProCivitas avslutning i Mariakyrkan.

Hela artikelserien har sin grund i att EN kyrkomusiker, enligt HD’s artikel, höll för öronen i nittio minuter. Till detta sätter HD hela sin tilltro! Vi andra ca 500 personer som var i Mariakyrkan tror nog också att kyrkomusikern höll för ögonen också. Hon måste helt ha missat predikan, högtidliga tal, och stilfulla uppträdanden med efterföljande jubel och visslingar. HD’s ledare är nog också osäker på trovärdigheten i sina egna reportage, då de börjar med ” Om man får tro rapporteringen”!

Vi upplever både rapporteringen och ledarskribenten som en skymf mot inte bara elevernas avslutning, men framförallt mot den personal som lagt ner mycket tid på planering och träning för att få avslutningen så trevlig som möjlig. Jag tycker fortfarande det var en mycket välplanerad, trevlig och lyckad avslutning i Mariakyrkan och jag är övertygad om att nästan alla som var på plats håller med mig!

ProCivitas ska dock, tillsammans med Mariakyrkans personal, fundera på om nästa avslutning ska vara i kyrkan. De är ju få skolor som har sina avslutningar i kyrkan och det kanske är bäst att ungdomarna vänder ryggen mot Mariakyrkan. Många elever och även HD’s ledare manar till det, även om jag tycker det skulle vara ett riktigt, tråkigt slut på en fin tradition.

Skolavslutning i Mariakyrkan

Det har i media varit en debatt kring om skolor ska vara i kyrkan på avslutningsdagen. Många skolor har medvetet valt bort kyrkan som ceremoniell plats för skolavslutningar. ProCivitas tycker det är en högtidlig tradition att bevara, samtidigt som det är en naturlig plats för t ex utdelning av utmärkelser, tal och en rad glädjefyllda uppträdande från elever, ProCivitaskören och vår personal. I Helsingborg bor vi granne med Mariakyrkan och då känns det än mer naturligt.

Det blir stunder i kyrkan, då det är knäpptyst och stunder med öronbedövande jubel. Jag får gåshud när jag, mitt under mitt eget avslutningstal, tar en konstpaus och riktar mig till avgångseleverna och inleder fas två med att säga ”Kära Studenter”. Jublet och visslingarna vet nästan inga gränser. När husbandet, med elgitarrer, och kören avslutar med ”The Final Countdown” sjunger hela publiken med! Om någon håller för öronen i 90 minuter så hör man nog inte heller varken tal och uppträdanden!

Alla i vår omgivning, enligt dagens Helsingborgs Dagblad (http://hd.se/helsingborg/2011/06/16/tutor-och-okontrollerade-vral/ ), uppskattar tydligen inte studenternas dag i Mariakyrkan och vi får därför ställa oss några frågor:

Vill kyrkan verkligen ha glädjerusiga studenter/ungdomar i kyrkan?
Ska vi ha avslutning i kyrkan dagen innan själva utspringet?
Ska vi bryta traditionen och ha avslutningsceremonin t ex på Konserthuset, där den kanske mer hör hemma med musik, glädje, applåder och jubel?

Vad tycker du?

Kommentera gärna nedan eller maila mig på pc@procivitas.se

Work Hard, Be Nice, Dream BIG!